SILKS
Sericulture Information Linkages
And Knowledge System

Central Silk Board, Minisitry of Textiles, Government of India, Bangalore
(English) Mokokchung, Nagaland

MESEN (SILKWORM) ATEMA TSüKJER/TASHIDAK

silks

Tashidak:

Grasserie:
  • Arra ji kArra ji küm piyong, tongtibangsa mei(Summer)mapang nung.
  • Silkworm i  contaminated mulberry tu chira infect asür, tamakok ji kodang high temperature, low humidity, poor quality mulberry tu ajanga.
  • Lungben tekepji pranga alir, aji tesepi maidang aser meiteter.
  • Lungbenji ani-mesüngzük asür.
  • Ki meket recommended disinfectant agi arüktsü. Tamakitsü lumgben entoktsü, temperature shitak asür, seplasepshi sakwa (fluctuation temperature) agi a majunger.
  • Rearing house aser temeket ji disinfect asür, ano kani(equipments) a disinfect agi yaritsü, tu tamajung magütsütsü, yaseta meyutsütsü, larvae, pupa meyirutsütsü.
  • silks

Flacherie:
  • Ibai mei aser tzünglu aruba mapang pulua kongsher.
  • Ibai memerükba tu ajiba ajanga aser tashidak aketba tasü lungben, jana(faecal matter), temanj tzü(body fluid) , yirur aliba aser komo aketba lungben ajanga nungi.
  • Mesen temang ji anepa azülaa(flaccid) akümer, tekolak aser tepok translucent.
  • Mesen metsüba ki, kani aser temeket ki ji recommended disinfectant ajanga disinfect asütsü.
  • Tashidak aliba mesen rongtoktsü.
  • Tu temerük tajung agütsütsü, yaseta  aser nongtepa(overcrowding) mayutsü.
  • Yipten disinfect süa merüka ayutsü.
Muscardine:
  • Tahidak  ya Beauveria bassiana ajanga adoker, rainy aser Winter tsüngküm nung ulua silksadoker.
  • Low temperature aser high humidity ajanga adoker.
  • Larvae shiranga akümba ji kuli kar lir- saktser, kar asür aser akanga akümer aser mesünga akümer.
  • Mesen metsüba ki, kani aser temeket ki ji recommended disinfectant ajanga disinfect asütsü.
  • Tashidak aliba mesen rongtoktsü.
  • Low temperature aser high humidity rearing ki nung mayutsü. Kokra heater/stove ajanga temperature shitak ayutsü.
  • Tzünglu aruba mapang slaked lime powder arüktsü, aji mesen tekep jakzükba mapang nung.
  • Yipten disinfect süa merüka ayutsü.

Pebrine:

Tentu aser temaitsü:
  • Entsü ajanga, memerük tu  achiba ajanga, tashitak aliba lungben, jana, kani, aser rearing ki merüka mayuba ajanga tashitak prokshir. Ibai küm piyong.
  • Entsü anoko balala nung moktetba, aji tashitak tema aliba temaitsü.
  • Lungben temang tulu-tila aliba (irregular size).
  • Lungben azüla akümer(inactive), teküp wrinkle akümer aser chiyongba(appetite) silksnung ajema akümer.
  • Tashitak tema aliba lungben temang nung tanak tilala adoker(black pepper-like spots).
  • Microscope ajanga tashitak aliba lungben chemical den menüngsar reprang nung, ann entsü mesükba temesüng tilala angur.
Koma azüoktsü:
  • Tepet disinfectant ajanga rearing ki aser ki meket disinfect asütsü.
  • Lungben metsüba mapang merüka amshitsü.
  • Shinü tetsü (mother moth) chemical den menüngsar microscope ajanga tashitak tendangtsü aser entsü akhoba tem ji formalin tzü ajanga shidoktsü.
  • Lungben metsüba mapang, yipten nung tapet disinfectant amshitsü, aji Vijetha/Ankush amshitsü.
  • 0.05% Asthra solution (50g Asthra powder + 100 liters water) yanglur 2hrs ayutsü, aser rearing ki, yemeket, kani nung arüktsü, aji anaben, rearing metenzük dang anoko 3 jenlia, aser rearing tembanger külen.
  • Ano, 2% bleaching powder + 0.3% slaked lime ajanga (100 liters yanglutsü atema 2kg bleaching powder + 300g slaked lime powder) nung tzü tera enoktsü aser amm(paste) yanglutsü, aji tanüngba tzü nung  enoker meyokteptsü aser minute 10 ayutsü.Aji asüngteter aliba mozü  ji amshia arüktsü.
Uzi fly:
silks     silks    silks    silks
  • Uzi fly ya silkworm atema warra lira ser küm piyong adoker.
  • Ya kidangi ir silkworm dak entsü akur aser mokteter, 5-7 anako nung, aser larvae ji jakreper.
  • Temaitsü tem ji lungben temang nung entsü tilala mesüra tanak tarak (scar) mesüra cocoon tempang (tip) nung tapok alir.
Koma azüoktsü:
  • Wire mesh/nylon net ayutsü, windows, doors automatic closing door mechanism asütsü, ante-room ayutsüla, aji ki küm anasa.
  • Lungben jana (litter) ayuba yim, mulberry tong nungi pilaa ayutsü, open space aser ongken nung mayutsü kechiyong, uzi fly pupa jenti lir. Plastic bag nung anoko 15-20 ayutsü aji uzi fly nungi kümzüktsü atema.
  • Ano Nesolynx thymus pouches ( a pupal parasitoid of uzi fly) rearing ki nung ayutsü, aji lungben tain long mapang.
  • Cocoon ang ainba (spinning) aser harvest asüba mapang iba pouches ya ayutsü, aji 100dfls atema 2 pouches nüngdaker. Ibai courier ajanga advance payment@Rs.25/pouch, Pest Management Lab, CSRTI, Mysore nungi angutsü.
silks silks silks silks
Dermested beetles
silks silks silks
  • Ibai silkworm warra ka, koba storage room nung aliba pierced cocoons aser silkworm entsü yangluba ki(grainage) nung aliba shinü tem dak kongsher. Takoksa ji cocoon nung 16.62%, aser silkworm shinü nung 3.57%
Koma azüoktsü:
  • Cocoon tamajung tem(rejected) mayutsü, aser rearing ki aser storage room merüka ayutsü.
  • Storage cocoon room nung windows aser kishi nung wire mesh/nylon net ajanga nembangtsütsü.
  • Rearing metenzükdang, anoko 3 jenlia, kani, tray etc 0.2% malathion solution nung metener 2-3 minutes ayutsü. Aji sür anü nung 2-3 days konga ayutsü.
  • Pierced cocoon store süa aliba room nung ji 0.028% Deltamethrin solution agi walls aser atem (floor) nung arüktsü, aji 3 months nung khen.
  • Ano, pierced cocoons ji 0.028% Deltamethrin solution (1 liters: 100 ltr water) nung metener (soak) akhüm nung kongdaktsür ayutsü.

MUGA SILKWORM ATEMA TSüKJER (PESTS) ASER WARRA (DISEASES)

Pebrine:
  • Pebrine tashidak ji muga silkworm atema tashitak tulu aser aji protozoan Nosema species ajanga bener arur.
  • 50% larvae süa atoker, aji asemben teküp jakzük matongdang (before 3rd moult) aser ang meyanglur.
  • Kodang sashia tongdir, lungben temang dak tanak spots tashitak adokba ji ‘phutuka’ ajar, aji Assamese ashi. Ibai küm piyong alir.
Temaitsü aser tashitak prokshiba:
  • Infected silkworm larvae ji tereprangtsü nung junger ama saka ketter asür. Oda oda junga mechiyongtsü, mapang balala nung teküp jakdoktsü aser colour ji wakong (yellowish green) asür.
  • Entsü memerük (contaminated) sür ayuba agi.
  • Memerük kani amshiba ajanga, kimong mesemsa( contaminated rearing site) ajanga.
  • Pebrine tashitak aketba larvae I se (faeces) kuzütokba ajanga a prokshir, ano saktser (vomit) aser menentsür.
Koma anepalutsü:
  • Shinü nungi entsü yangludang 2% formalin amshia kani tem shidoktsü.
  • Kimong aser kilong merüktsü.
  • Pebrine spores poktetra, ajonga ji entoktsü.
Flacherie:
  • Ibai muga silkworm nung athemba tashitak bacterial aser ultra virus ajanga adoker.
  • Ajongben temlatemshi (fluctuation) agi temperature-humidity nung, tsüngsang majung nung aser tu tamajung den tzü aika ( high water content) ajanga adoker.
  • Ibai küm piyong, aji June-Aug nung sashia adoker.
SilksSilksSilks
  • Flacherie agi infect asüba lungben larvae ji junga marakzüteter.
  • Sentsü tanak akümer, se (faeces) tez-tez(chain-like) yamaji aser larvae ji mela asür.
Koma menar aser prokshir:
  • Tu tamajung chidaktsüba ajanga, aser tashitak lungben mesüba ajanga.
  • Kimong memerük, kani(appliances) memerük ajanga.
  • Memerük tu chidaktsüba ajanga prokshir.
  • Ibala tashitak aketba worms temang nuni fluit/pathogen adoker aser rearing meket menentsür.
  • Ano tu lanu, lungben tain long nem chidaktsüba ajanga a lir.
  • Rearing mapang ajongben sakwa (temperature) melenshiba ajanga a lir.
Koma anepalutsü
  • Seeds disinfect sür aliba amshitsü.
  • Anü dak kanga maputsüla, aji lungben tejanü entsü nungi brush asü dang.
  • 2% formalin solution agi tesemji tamasa merüktettsüla.
  • Mapang shia rearing kimong semdanga anepalutsü, lungben kechisa majung, entoktsü.
  • Lungben transfer mapang teka tamasa merüktettsüla.
  • Tu tajung agutsütsü.
Grasserie:
  • Ibai muga silkworm tashitak tongtibang ka, aser ya ‘baculovirus’ ajanga adoker.
  • Temperature aser humidity high ajanga, aser tu majung ajanga adoker.
  • Ibai küm piyong, talisa mei tzünglu aruba mapang ulua adoker.

 

SilksSilksSilks
Temaitsü aser koma prokshir:
  • Lungben ji teküp mejakdoker (fail to moult), aser temang awaker.
  • Lungben mashi koshi(upside down) kongsang nungi aintaka(hang) asür.
  • Memerük tu agütsüba ajanga tashitak prokshir, ano memerük tesem aser kani ajanga.
  • Temang memerükba ajanga tu aser tesem ji menendaktsür, iba jaki kechisarna temerük masüba ajanga.
Koma anepalutsü:
  • 2% formalin solutuion amshia  kilong aser tesemji tamasa disinfect asütsü.
  • Metemsü lungben ji endoktsü, aser hygiene nung ajak ayutsü.
  • Tu quality tajung amshitsü.