SILKS
Sericulture Information Linkages
And Knowledge System

Central Silk Board, Minisitry of Textiles, Government of India, Bangalore
(English) Mokokchung, Nagaland

MULBERRY TSENüBA YAYIM

silks

  • Ajongli asütsü (clayey loam to loam soil), acid lira lime enoktsü, alkaline Lira gypsum enoktsü, sakwa(temperature) ji 20-30⁰C asütsü, tzünglu 1000-1500mm asütsü.
  • June-July, Nov-Dec tsünütsü ali ajungketa(elevated), külentzü(drainage off), aroka asutsü, Ita 8 tain  süngdong atemtsü, bed size ji 300x120cm, drain channel yanglutsü, aji 25-30cm width aser 15-20cm tarok. FYM 20kg enoktsü.
  • silks

  • Cut asübaji sü nung sür akhüm nung ayutsü, transplant asütsü süra tzü rükloktsü. Ita 8 tain tong ang atemtsü, 15-20cm length merepdanga(slanting) atemtsü
  • Tzü agi aintsü, hapta nung khen merükteta ayutsü, meiteter anako 55-60 shi sür 500gram ammonium sulphate tzü den sür rükloktsütsü.
  • Tukra tashitak mokdangtsü atema 0.1% DDVP arüktsü, ano powdery mildew anema 0.1% Bavistin arüktsü.
  • Ita 3/4 sullen, transplanting temsüa akümer, athemtsü tesem ji tamasa tzü agütsütsü, June-Sep nung athemtsü.
  • Ali junga alatsü, aji 30cm tarok.
  • Paired row system 150cm+90cm lenla(spacing), asür tong ji monsoon nung belenshia transplant asür aser tzü agütsür.
  • silks

  • Ai (weeds) entoktsü, arur mapong arudaktsütsü, tzü teti aentsü, küm shia FYM agütsütsü, tekümna (2nd year) nungi NPK amshitsü.
  • 1 litre poshan den tzü 140litre sür mulberry acre 1 lu dak aentsü.


silks silks silks