MUGA HALAK TONG ATEMA YAYIM
Muga Mesen (silkworm) halak ji Som aser Soalu tongtibang lir, anaprongla tejang ajanga lir.
TESEM KOMALA NUNG
- Akhüm ajungketa (elevated) nung
- 30cm tarok atutsü aser süsütsü
- Yibden tsüngda 30cm nung ayutsü.
- Ali den sür FYM amshitsü
METSEJANG ASER RüNEMSHIBA
- Aji May/June nung, aji metsejang tajung shimteta amshitsü, tzü nung enoka tendanga telung (bottom) nung aliba shimtettsü, aser akongtsü, akhüm nung.
- Metsejang ji shimtet-le proktsü (yakta), tamasa Carbendazim amshitsü, süra fungal tashitak
malitsü. - Yibden shia tejang ji 2kg proktsü, aji tarok(depth) nung 2cm aser 15cm pilaa.
- Tamasa tejang ji tzü nung 24hrs metentsü.
- Tejang yibden ji azz(thatch)/ munü(hay) amala aki meipangtsü, iba sullen tzü rükloktsü.

BELENSHIA ATEMTSü (Clonal propagation)
- Proker külen ita 2 jonger 20cm talang aser 30cm diameter tashi nung polytube nung ali, lesem aser FYM 1:1:1 nung rünemtsü.
- Hapta nung tzü khen aentsü.
KOMA RENLOKA AMSHIR
- 6 months old juvenile kongsang, aji 10-12cm length tu-o ka adoker, moist sand nung atemtsü.
- 2 months old juvenile ahoots, aji 30-40cm length, 1:1:1 FYM:soil:sand amshia atemtsü. July-Sep nung atemtsü aji Som proshitsü atema.
ANO INYAKYIM KAR (PLANTING IN THE MAIN FIELD)
- Upland terem shimtettsü, May-June nung atemtsü, tarok nung 30cm, lenla shidak nung 30x30x30cm ongken, lenla ji 3mx3m, ongken ji 5kg FYM aki süngtsütsü.
- Mei (Summer) nung ita 9/10 tain mei mapang nung atemtsü.
- FYM 5kg 4th year tashi, aser 10kg 4th year nungi Oct-Nov nung enoktsü.
- Küm pezü tashi NPK 40:70:15g/süngtong shia nung, aser küm pezü nungi 80:140:30g süngtong shia nung April-May aser Sep-Oct nung enoktsü.
- Süngtong jungdaktsütsü atema tu-o talak ita 6 nung khen mejepdoktsü, süra süngtong tashi aittsü, asewr kongsang ulua sangshidaktsür.
- Küm 7th nungi feet 6 yutsür leptoktsü,
TONG KüMZüKA AYUBA
- Zeuzera indica ji süngtong lungben ka, yaki süngtong ji arr aser raksatsür asünung tapokji nembangtsütsü, aji cotton ball Nuvan 1.5% solution nung metener aser lishi aki nübanga yutsütsü.
- Ano Cricula, aji amphutukani I ibala muga tu-o ji ajer aser raksatsür, aji nokdangtsü- anungji lungben aser pa entsüji tepsettsü- 0.05% Phosphomidon amshia samatsütsü.
- Leak spot tashidak ji mangrang tashidak, iba nung 1% Indofil M-45 anoko 15 shi amshitsü aser aneptsü.
- Ano leaf blight (tu warra) a mangrang tashidak ka, tashidak aliba tu endokra mesen ji samatsü- ano kongsang lepdoba (pruning) aki nokdangtsü.
