SILKS
Sericulture Information Linkages
And Knowledge System

Central Silk Board, Minisitry of Textiles, Government of India, Bangalore
(English) Mokokchung, Nagaland

MUGA HALAK TONG ATEMA YAYIM

Muga Mesen (silkworm) halak ji Som aser Soalu tongtibang lir, anaprongla tejang ajanga lir.

w12

TESEM KOMALA NUNG
  • Akhüm ajungketa (elevated) nung
  • 30cm tarok atutsü aser süsütsü
  • Yibden tsüngda 30cm nung ayutsü.
  • Ali den sür FYM amshitsü
METSEJANG ASER RüNEMSHIBA
  • Aji May/June nung, aji metsejang tajung shimteta amshitsü, tzü nung enoka tendanga telung (bottom) nung aliba shimtettsü, aser akongtsü, akhüm nung.
  • Metsejang ji shimtet-le proktsü (yakta), tamasa Carbendazim amshitsü, süra fungal tashitak
    malitsü.
  • Yibden shia tejang ji 2kg proktsü, aji tarok(depth) nung 2cm aser 15cm pilaa.
  • Tamasa tejang ji tzü nung 24hrs metentsü.    
  • Tejang yibden ji azz(thatch)/ munü(hay) amala aki meipangtsü, iba sullen tzü rükloktsü.

w13

BELENSHIA ATEMTSü (Clonal propagation)
  • Proker külen ita 2 jonger 20cm talang aser 30cm diameter tashi nung polytube nung ali, lesem aser FYM 1:1:1 nung rünemtsü.
  • Hapta nung tzü khen aentsü.
KOMA RENLOKA AMSHIR
  • 6 months old juvenile kongsang, aji 10-12cm length tu-o ka adoker, moist sand nung atemtsü.
  • 2 months old juvenile ahoots, aji 30-40cm length, 1:1:1 FYM:soil:sand amshia atemtsü. July-Sep nung atemtsü aji Som proshitsü atema.
ANO INYAKYIM KAR (PLANTING IN THE MAIN FIELD)
  • Upland terem shimtettsü, May-June nung atemtsü, tarok nung 30cm, lenla shidak nung  30x30x30cm ongken, lenla ji 3mx3m, ongken ji 5kg FYM aki süngtsütsü.
  • Mei (Summer) nung ita 9/10 tain mei mapang nung atemtsü.
  • FYM 5kg  4th  year tashi, aser 10kg 4th year nungi Oct-Nov nung enoktsü.                                  
  • Küm pezü tashi NPK 40:70:15g/süngtong shia  nung, aser küm pezü nungi 80:140:30g süngtong shia nung April-May aser Sep-Oct nung enoktsü.
  • Süngtong jungdaktsütsü atema tu-o talak ita 6 nung khen mejepdoktsü, süra süngtong tashi aittsü, asewr kongsang ulua sangshidaktsür.
  • Küm 7th nungi feet 6 yutsür leptoktsü,
TONG KüMZüKA AYUBA
  • Zeuzera indica ji süngtong lungben ka, yaki süngtong ji arr aser raksatsür asünung tapokji nembangtsütsü, aji  cotton ball Nuvan 1.5% solution nung metener aser lishi aki nübanga yutsütsü.
  • Ano Cricula, aji amphutukani I ibala muga tu-o ji ajer aser raksatsür, aji nokdangtsü- anungji lungben aser pa entsüji tepsettsü- 0.05% Phosphomidon amshia samatsütsü.                  
  • Leak spot tashidak ji mangrang tashidak, iba nung 1% Indofil M-45 anoko 15 shi amshitsü aser aneptsü.
  • Ano leaf blight (tu warra) a mangrang tashidak ka, tashidak aliba tu endokra mesen ji samatsü- ano kongsang lepdoba (pruning) aki nokdangtsü.