SILKS
Sericulture Information Linkages
And Knowledge System

Central Silk Board, Minisitry of Textiles, Government of India, Bangalore
(English) Mokokchung, Nagaland

ERI SILKWORM HALAK ZüSENTSü YAYIM

SILKWORM  HALAK  ZüSENTSü  YAYIM

Silks           

Castor amshiyim
  • Ali tera adang (sloppy) aser tajung, tzütsüng (water logged) masütsü.
  • March-April, Sep-Oct. aliji acidic aser alkaline ji tajung, 2/3 ben, aji tarok (depth) nung 20-25cm süa alatsü (plough) süra terra(root) ajungtsü, tarok nung(depth) Lengthx Breathx Depth 20x25x25cm ongken (pit) asür, Decomposed FYM (nashi mol) ali den sür anshitsü.
  • Metsejang tashi (mature) amshitsü, aser Bavistin  2gm amshitsü, tetezü fungal tashitak marutsü atema.
  • Mokotetba (germination) ji anako 7-10 shi nung asür, metsejang tajung amshitsü, mokoteter sullen ita ka lir NPK (chemical mol) amshitsü, FYM 1kg amshitsü, mezüng(1st) tu-o aruba(harvest) ji ita 3 sülen, 2nd, 3rd, 4th aser 5th ji ita ka sür.
Kesseru amshiyim
  • Well drained plain/sloppy li nung, aser Feb-March ji tajung, ali alatsü(plough) 2-3 ben aser süsütsü, FYM amshitsü (tatakzük) aser ali den sür süsütsü, haptaa 2 yutsütsü, pest attack nung kümzüktsü M45 amala tatakzük amshitsü.
  • Kesseru fruit ji nylon net agi meitsü, tejangji (ripe fruit) Feb- March nung aongtsü,  tejangji anako1-2 shi akhüm nung ayutsü, aunung piyong tzü nung aji metentsü, sü agi aitoktsü, tzü nung yur telong nung aliba ang proktsü atema tajung.                                                                                                

Silks

  • Row to row tejang ayutsü, tzü aentsü.
  • Tesashi anü nungi kümzüktsü atema shed yanglutsü-ano Yipru nungia.
  • 0.05% Rogor arüktsü, aji warra nungi kümzüktsü atema, 10% Urea solution 3 ben anoko 15 tashi nung arüktsü.
Alu nung atemba (planting in the main field)
  • High and sloppy land tajungba, aser Aug-Sep nung asür, aloji 20-25cm tarok alatsü aser süsütsü.
  • Ongken(pit) aser lenla(spacing), aji 30x3030cm ongken atur aser lenla 2x 2m, ongken shia FYM 5kg ali den sür enoktsü.
  • Ita 6 tain 25-35cm tar(tall) ang ongken shia nung temtsütsü, mei(Summer) nung tajungba.FYM 5kg süngdong shia arüktsü, aji küm shia April nung.
  • Talak angemtsü (pollarding), aji küm 5 sülen, aji 1.75m height slanting, Feb nung, ano kasaji küm 3-4 tsüngta inyaktsü.